ensamma semlan

8 arbetsdagar kvar. Det är en hääärlig känsla måste jag säga!
Förut när jag stod nere och rökte gick det förbi en kvinna. Ingenting konstigt med det tänker ni. Men till saken hör att hon gick där med en semla i handen. EN semla. jag fick plötsligt ett medlidande av att hon skulle få sitta själv och äta denne. Jag kan inte hjälpa det, men jag tycker så synd om ensamma människor. Som om jag ville följa med henne hem och bjuda in mig på en kopp kaffe så hon skulle få slippa äta sin semla helt själv.
Samma sak med denne ensamma man i programmet ullared. Jag skulle bara vilja träffa honom. Lille Morgan. Bara vara överdrivet trevlig och få sprida lite glädje till människan.
Nu skall jag se till så att tvätten blir klar så att jag kan köra lite Zumba igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0